Shaggydogs

Nu var det ett tag sedan jag skrev här. Fy skäms på mej.

Nåja, utställningen här i stan är nu avklarad. Jag ställde bara Troll den här gången. det gick si sådär, han åkte ut på en 2'a. Kritiken var iofs. bra, jag tycker nog den var värd en slätetta iaf. Men det tyckte inte domaren. Hon var ganska hård i sina bedömningar, men hon var rättvis. det var inte många HP'n och CK'n som delades ut.

Trolls uppfödare, Eva och Totte, var också där, de kom på Lördag morron så vi möttes på utställningsplatsen. de hade med sej alla hundar, men det var bara Myrra och Ikki som skulle ställas. Myrra på lördan och Ikki på söndan. Myrra fick HP och blev 3'dje veteran. Ikki vann sin klass på söndan, men fick "bara" ett HP.

Efter utställningen skulle vi åka hem till mej och äta lite mat och släppa loss lite hundar så de skulle få springa av sej ordentligt. Jag åkte hem före, så jag skulle kunna börja med maten. Eva och Tote kom ett tag senare och å var maten nästan klar.

Efter maten gikk vi ut på lägdan och släppte hundarna....OJ vad de kutade runt. Fussen tyckte han skulle trycka ner Troll i skoskaften, vilket han också gjorde, men det gick snabbt överNär vi promenerade en stund senare, så var det lungt.

På kvällen slog vi oss ner i vardagsrummet och slappae lite bara. Eva trimmade Ikki inför söndans utställning, sedan tog vi en öl framför TV'n och vart sittande och prata. Det var jättetrevligt. Hoppas vi kan göra om det vid nåt senare tilfälle, om inte förr, så kanske i samband med VÄKK,s nationella utställning här i Sundsvall i Maj

Nej nu ska jag försöka få gjort lite nytta här hemma. Behöver städas undan lite, så skulle jag behöva räkna lite matte också. Vi hörs.

Nu har vi varit till Matfors på utställning. Både Kazie och Troll ställdes. Troll fick en slät 1'a. Han blev skrämd presis när han skulle gå in i ringen, så han ville inte vara med. Han konstrade och satte sej på bakbenen. Jag lyckades lugna honom såpass att domaren kunde titta igenom honom lite snabbt, men tillräckligt för att få en jättebra kritik. Men han fick inget HP. hade han gett honom HP't då hade nog de andra runt ringen börjat undra dessutom, med tanke på hur han konstrade. Detta vet jag, för domaren sa det till mej. Han gillade det lilla han såg, och hade det inte varit för konstandet, så hade han fått sitt HP.

Kazzie däremot fick faktisk HP. Det tyckte jag var jätteroligt, för hon är ordentligt urfälld just nu, men den päls som finns kvar är av bra kvalitet, och det måste ha varit det domaren såg. Hon fick också bra kritik, och Jeanette visade henne bra. De var så duktiga bägge två.

Bägge kritikerna finns nerskrivna på deras sidor under Inofficiella utställningsresultat.

Nu är semestrarna klara och barnen börjar på skolan idag.

Hundarna har ju varit utplasserade när vi var till Stockholm. Keiko och Kazzie var på pensionat och Troll var hos kompisar till oss. Alla tre har skött sej jättebra, vi har bara fått skryt om hur lugna och trevliga de ärSånt är roligt att höra.

Annars så flyter allt på som det ska här. Vi har utställning till helgen, där både troll och Kazzie ska ställas. Så nu i veckan ska de borstas och badas.

Jag är spänt på hur många beardisar som ska ställas där, har inte fått PM'et änn, så jag hoppas det kommer idag, antigen på mailen eller med posten.

Jag återkommer om inte annat efter utställningen.

Här händer det saker med hannarna. Det har varit pågående ställningskamp i några veckor, och den pågår fortfarande. Två tre sammandrabbningar pr. dag är inget ovanligt.

Har pratat lite med folk som också har hanar, och har fått det rådet att vi ska ta med hundarna ut, en bit ifrån folk, släppa lös dom och låta dom göra upp. jag ska även vara beredd på vissa veterinärkostnader, har jag blivit tillsagd.

Sedan igår har jag beslutat att jag måste göra det ganska snart. De drabbade sammn , modell värre, i hallen här hemma. Och jag tänkte att, ja ja, nu gör de väl upp. Men jag var tyvärr tvungen att gå in och bryta, min dotter på 2,5 år hamnade imellan dom. Men på något sätt verkade både Keiko och Troll vara medveten om att hon var där, för de lyckades undvika henne när de slogs, det fanns inte en skråma på henne när jag kom åt henne och kunde lyfta bort henne därifrån. Hon var lite uppskärrad, men det är ju inte så konstigt. Därför gick jag imellan hanarna och bröt, för min dotters säkerhets skull.

Senare på eftermiddan gick vi ut på nersidan och tog med hundarna. Vi rastade dom och sedan fick de ha kopplet på när vi satt där på gräsmattan med småbarnen. Jag höll i Keiko och Troll, helt plötsligt gjorde en av hanarna "utfall", och sedan var bråket igång igen. Det var bara att ta kopplena och ta in dom, dels var det ett sjujävla liv på dom, och dels var det hur mycket barn som helst ute, inte bara mina, och de blev rädda, det lät verkligen illa, det var nästan så jag blev lite skakad.

Jag pratade med gubben min när jag kom in, och vi beslöt att vi skulle åka iväg med hanarna nån kväll. och låta dom göra upp en gång för alla. UTAN att vi ska måsta behöva bryta av någon anledning, långt ifrån folk, så ingen stör sej på det livet det kommer att bli.Och inga barn kan bli skrämda.

Igentligen skulle jag och gubben kunna bestämma vilken rangordning det ska vara här hemma, även mellan hundarna, eftersom det är vi som är flockledare. Men i det här fallet är det lite svårt faktisk.det kan bli fel om vi går in och avgör. det var enklare med gammhannen och gammtiken, de var alfaämnen, men Keiko är inte riktigt  lämpad som alfahanne. Han är äldst, och starkare  FYSISKT änn vad Troll är, men Troll är mycket starkare PSYKISKT änn vad Keiko är. Jag tror det är därför det här har blivit såpass långdraget som det har blivit.

Då var Svenstavik avklarat för i år. Troll skötte sej jättebra, han var hur duktig som helst. Jag är så nöjd med hans beteende så det finns inga ord

Det gick bra med bedömningen, han blev utslagen av sin bror Morris, som plockade CK't. Troll blev 2'a. Han fick en väldigt rättvis kritik. Det domaren tyckte kunde bli bättre, det vet jag om sedan tidigare. det är framförallt att han behöver utvecklas i bröstkorgen, och det är bara så. Han är inte jättebra i djup och bredd i bröstkorgen ännu. Men det kommer med åldern, han är faktisk bara 15 månader. Det enda jag inte är riktigt överens med domaren på är att han hade högt uppsatta öron....för det har han inte. Förmodligen blec det nåt knas med kopplet när jag ställde upp honom, så örona såg/ känndes högt uppsatta. Nåja, Morris förtjänade sitt CK, han är bättre utvecklad, framförallt i bröstkorgen, än vad Troll är........Men vänta bara nästa gång slår vi er ner i skoskaften

Nu är det bara en stor utställning kvar iår, och det är här på hemmaplan i Oktober. Jag funderade på att åka till Stören i Norge och ställa honom där, men konstaterade att det kommer inte att hinnas med. Jag fick nöja mej med en mindre inofficiell här i Sundsvall istället den helgen. Jeanette ville ställa Kazzie den helgen, och då får Troll följa med för skojs skull, han verkar gilla utställning jag har fått det intrycket .

Nu var det ett tag sedan jag skrev här igen. Det blir långt mellan gångerna, måste ta mej tid att skriva då och då....det är det fler som tycker...

Nu är iaf Troll badad och borstad inför utställningen på Lördag, det ska bli så kul, eva och Totte kommer dit ( Uppfödaren) och de har med sej Morris, Trolls kullbror, ska bli så kul att träffa honom, Eva och Totte också förstås, men mest hunden

Om det återkommer jag med rapport efter utställningen.

Jag var ju hos min kompis och badade Troll, för hon har mycket bättre tryck i sin dusch änn vad jag har. Hon har småvalpar hemma, tre som är 3-4 månader och de har Troll träffat tidigare, och de tre går bra. Men hon har även tre andra hemma, som är 7 veckor, och de valparna har han inte träffat. Och han tyckte de var vidriga, äckliga små kryp som inte hade något existensberättigande

Han gjore inte valparna någonting, men valparna var desto mer på Troll. De tuggade och hängde i pälsen på honom, bet tag i hans öron och svans och hängde kvar där som ettriga iglar. Och Troll höll på att krypa ur skinnet, det var det äckligaste han hade varit med om.

Men jag ska säga till Trolls försvar, att han gjorde ingenting för att skrämma eller ens försöka säga åt valparna. Han teg och led, och tittade bedjande på mej om att jag skulle ta bort de vidriga krypenLillstackarn var så lycklig när vi skulle åka hem, att han nästan flög in i bilen nästan innan jag hade öppnat bakluckan. När vi sedan kom hem, släppte vi ut honom på lägdan ett tag så han fick springa lite och kissa för natten. Den var torr, så han kunde få springa där ett tag även fast han är nybadad.

Annars har vi haft sammandrabbningar mellan hanarna här. I förrgår small det rejält, igår hade de två sammandrabbningar, och nu på morronen en mindre. De går och småblänger på varandra, och dumtiken går imellan, det är ju lite dumt att hon bryter, därför att det är ju ställningskamp mellan hanarna. Jag vill inte gå imellan och bryta henne, för då är risken att det blir värre, jag vet inte.

Änn så länge är det Keiko som bestämmer, Troll viker, men inte helt. Det är nog därför det blir flera sammandrabbningar. Troll inser att Keiko är större och starkare, men han vill inte ge sej helt. Jag bara väntar på att det ska bli en rejäl sammandrabbning som avgör det hela. Har iaf sagt åt våra bekanta, framförallt de med hanar, att de inte får ta hit hundarna just nu. Då blir det bara ännu värre. Keiko och Troll måste få avgöra det här själv. Ibland känner jag att jag VILL gå imellan, för det låter ganska illa imellanåt, men jag gör det inte. Så länge det inte går över styr, så får de lösa det själv.

Igår åkte vi en rundtur i Jämtland.

Vi hade med oss två hundar och fem barn. Ena pojken skulle på "klassfest" med övernattning i Sörböle. Äldsta flickan skulle åka till stugan i Tynderö med farmor, och hon ville ta med sej tiken, och det var väl okej. De två äldsta ville stanna hemma. Så vi packade ut i bilen vad vi skulle behöva för en hel dag, samlade ihop de 5 minsta barnen och hundarna som var kvar hemma, och åkte iväg på en dagstur till Jämtland.

Första stoppet var i Bräcke, där de hade marknad. Vi gick runt där ,med kompisar som har stuga där uppe, och kollade runt lite där. Det var en besvikelse kan jag ju säga. De hade ingenting roligt. Och allt var mycket dyrare änn det brukar vara på marknad. Barnen köpte en varmkorv och lite godis  var. Vi gick runt ett tag och tittade på folket och tivolit, sedan åkte vi vidare. Vi skulle svänga in till kompisens stuga i Gimån på vägen hem.

Barnen började vid det här laget att bli hungriga, och det var runt middagstiden så vi beslöt att vi skulle åka in till Östersund och käka middag, barnen fick bestämma, så det blev Max. Ringde Trolls uppfödare och sa att vi skulle stanna till och äta innan vi körde vidare, det var inga problem. Gubben ringde en kompis när vi var nästan i Brunflo, och frågade om inte han ville följa med och äta med oss, så kunde vi träffas en stund, för det blir långt imellan gångerna. Det gjorde han gärna, så vi träffades på Max. Vi åt i lugn och ro, orkade inte stressa.

Sedan åkte vi vidare, och ringde till uppfödaren och sa att vi var på väg. Vi kom fram till Mattmar strax efter 6 på kvällen. Hundarna var överlyckliga för att få komma ut ur bilen och sträcka riktigt på benen. Det blev Beardisrusning. Mina två, Uppfödarens tre och en annan valpköpare med sina två. Den ena är Trolls kullbror dessutom.

Stackars Troll blev beriden i tur och ordning av två av de andra hundarna, Morris försöke med keiko, men då fräste han ifrån, så det slutade han genast med. Hundarna busade och härjade runt ett tag. de blev infångade och kopplade när vi fika, så vi skulle kunna sitta och dricka kaffe och äta glass i lugn och ro. Jag tror vi var där kanske ett par timmar, sedan måste vi dra vidare. Vi skulle ju hinna till Gimån också, och uppfödaren hade en del och göra inför utställningen som skulle vara där idag, så strax efter 8 åkte vi därifrån med destination Gimån.

Vi kom till Gimån strax före halv tio, öppnade bakluckan på bilen.....och tjoff så var hundarna ute och borta.......Tog ut kopplen från bilen och ,muttrade för mej själv och gick åt det håll de hade kutat för att plocka in dom igen, innan fiskarna som stog bryggan och fiskade skulle reta sej för mycket på dom. Men det var försent........Keiko skällde på dom, och Troll var ute i vattnet och såg allmänt överlycklig ut. Som tur var så blev ingen förargat på dom, utan de skrattade mest åt dom och framförallt då åt Troll som tog ett svanhopp ut i vattnet, innan han var nere vid strandkanten tom.

Jag plockade in dom, och beslöt att de skulle vara kopplade tills vi åkte hem. Vi åkte  strax efter halv elva, och vände nosen raka spåret hem.

Vi var hemma i Sundsvall igen strax innan midnatt. Hundarna fick gå kissrundan och barnen skulle äta en macka innan de gick och lade sej. När jag kom in med hundarna satt barnen och åt och gick och lae sej strax därefter, och somnade som stockar. Hundarna fick sin kvällsmat, drack lite vatten och sedan slocknade de också.

Ingen, inte ens hundarna var vaken före 10 i morse, så dagen har börjat väldigt lungt idag, och vi kommer nog att göra om det här, fast då blir det förmodligen åt ett annat håll....Norrut eller Söderut kanske...vi får se.

Ja, då var Alfta avklarad då. Det gick ganska bra, trots att det var dåligt väder.

Troll blev andra bästa junior av fyra.

Han var väldigt hoppig och glad i ringen, och ville inte alls springa snällt som de ska göra. Jag visste om att det skulle bli så, eftersom han inte fick vara ute innan han skulle in i ringen och "zooma in området". Det regnade och var allmänt dystert väder, så jag ville inte ha honom ute i över en timme innan han skulle in, då hade han blivit totalt genomblöt. Så han fick ligga i buren tills det var dags att göras klar för att gå in i ringen.Han blir då ivrig och nyfiken och ska titta på allt annat runt i kring, i sället för att fokusera på det han ska göra.

Men trots detta så gick det bra ändå, tycker jaghan var duktig.

Kritiken finns att läsa under hans utställningshistoria. En kritik jag är nöjd med.

Härnäst blir det Svenstavik, första helgen i Augusti, och jag hoppas att det blir bättre väder då.

Ja, vad ska man skriva? Har konstaterad nu att Troll är självmordsbenägen.

I fredags satt vi här i godan ro. Hanarna var på nedervåningen, de står åtskilld just nu, då Kazzie löper. Troll låg i ena buren och Keiko i den andra.

Helt plötsligt hör vi att det kommer en hund uppför trappen, det var Troll. Han hade brytit sej ut av buren, öppnat dörren nere i sovrummet, kommer kutande uppför trappen och hoppar över grinden.

Eftersom han har tagit sej ut ur buren konstaterade vi att det var bättre att han fick vara uppe med oss och Kazzie fick ligga i buren nere i vårat sovrum, bakanför en låst dörr. Troll ,det dumma nötet, blev naturligtvis sur över att vi var så taskiga med honom, så han tog saken i egna händer (eller tassar kanske vi ska säga) Han gick fram till grinden........och HOPPAR ÖVER....utför trappen. Hur tror ni det gick??? Jo han ramlade naturligtvis utför trappen med ett brak......jag panik, var säker på att han hade brytit både ben, rygg och nacke. Rusar dit och kollar. När jag kom ner på nedervåningen står han helt obekymrad utanför sovrummsdörren och försöker ta sej in till Kazzie. Han hade inga bekymmer alls, varken hälta eller ömhet nånstans......den där hunden har änglavakt, eller också är han oerhört skicklig på att manövrera kroppen. Slutet gott allting gott.......trodde jag.....

På Lördag eftermiddag satt vi på balkongen, för det var ganska bra väder. Barnen var ute på nersidan och lekte. Troll kommer tassande ut till oss, och det var väl inget mer med det. Helt plötsligt hör jag min syster skrika.....HUNDEN, PASSA HUNDEN. Varpå jag vänder mej om...och vad får jag se...... Där hänger Troll, halvvägs över balkongräcket på väg ner.....han skulle ner till barnen och spela boll med dom han. jag flyger fram, får tag i pälsen på sidorna och drar in honom igen. Jag lyfter in honom och "grinskäller" på honom. Jag blev så rädd att jag höll på att börja grina. Troll den dumme fan viftar på svansen och slickar mej i ansiktet...helt oberörd...vaddå, det där var väl inget tycker nog han.*MORR* Så där ser ni vilket monster jag har, han har nästan gett både mej och alla andra hjärtattack 2 gånger under helgen här.

Tänk om vi inte hade suttit på balkongen? Då hade han hoppat över, och jag vet inte hur det hade gått, det är 3 meter ner till backen.

Nu kan man ju skratta lite åt hur tokig han igentligen är, man kan ju inte klaga på att han inte har en egen vilja, man kan inte klaga på att han inte tar sej för saker.....för det gör han med råge......

Nu äntligen har vi fått hem Trollet. Han och barnen var lika lyckliga över återseendet. Troll har varit runt barnen sedan han kom hem, han var jätte trött och slut, men barnen höll han koll på, så de inte skulle försvinna för honom

De mindre barnen gick och lade sej runt 8'a tiden igårkväll, och då gick Troll också och lade sej , i soffan såklart. Han fläkte ut sej på rygg och somnade, där blev han liggande tills det var dags att gå kissrundan kl 10.

Jag märkte dock att han var livrädd att jag skulle gå iväg nånstans, så fort jag klev upp, tittade han till och kollade vart jag tog vägen, men han orkade knappt kliva upp ur soffan, så trött var han. Jag märkte det hos uppfödaren igår också, han höll stenkoll på vart jag var......men gick jag till bilen, blängde han på mej, men kom inte fram riktigt Han gillar inte att åka bil.

När jag väl hade fått in honom i bilen och började åka hemåt, la han sej platt fall bak i bilen. han tittade upp när jag stannade hos syrran, men han gjorde faktisk ingen ansats att kliva upp och vilja komma ut ur bilen. Jag var beredd när jag skulle ställa in vattenskålen, jag räknade med att han skaulle försöka kliva ur bilen, men det gjorde han inte......han såg kanske att han inte var hemma, och det tog ju jag som ett gått tecken, han vill verkligen hem... Jag stannade ett par gånger till efter vägen, men heller inte då försökte han kliva ur bilen när jag ställde in vatten.......han var fortfarande inte hemma.

Jag pratade med dem hemma när jag var nästan där, så de flesta barnen kom och mötte bilen.....( Eller rättare sagt de mötte Troll) När jag öppnade bakluckan på bilen och han såg vart han var, och vem som stod och väntade, trodde jag han skulle bryta sej ut genom grindarna.....han trampade och skrek ( av glädje)när han upptäckte barnen. Sedan fick jag hålla imot för att han inte skulle flyga ur bilen......innan grindarna var öppna.......Han sprang imellan barnen med glädjetjut....och rev omkull ett par av dom......i sin iver att få "pussa ihjäl" allihopa. Det slutade med att barnen och hunden låg i en hög på backen i gemensam glädje över återseendet...

Han är lugnare idag, men han håller fortfarande koll på , framförallt, mej och vart jag tar vägen, men han kollar även småbarnen som är hemma. Jag tror faktisk han har saknat oss....litegrann iaf....